Skip to main content

Full text of "Grammaire du Tamzight (Elements pour une Standardisation)"

See other formats


TISERRIHT TAGRAGHLANT IZERFAN N WEMDAN 

Yesbudan d yesse ran deg wegraw amatu seg use ti-s 217 A. (Ill) di 10 dujember 
1948 

ANAKCHAM 

Imi asmussen n Ihwerma i ttalasen akkw yaggalen n twachult talsawt d yizerfan n 

sen yemsawan, d nitni i d llsas n tielli, taghdemt akkw d- tifrat deg wmadal (di 

ddunit). 

Imi kra n widn nesmussun ara izerfan n wemdan d widn iheqqren s Ikhwedm n 

lewhuch yesserfayen tamsakwit n talsa akkw d- tlilin umadal and'ara hedren u 

and'ara yamnen yemdanen s tielli idg ur yelli la aserheb la Imizirya, d nettat i d 

asirem alayan n wemdan. 

Imi tebbwi - dd nnig kra yellan ad ttuhudden izerfan n wemdan s nnidam azerfan i 

wakkn ur yettuherrs ara wemdan di taggara alamma yughal d amnafeg dadd 

temheqranit akkw d unaghur. 

Imi yessefk ad tennerni tegmi d wassaghen n tmidwa d lemhibba gar yeghlanen. 

Imi di Iqanun izerfan n wemdan imudan n ledjnas yedduklen berrhen i tikkelt 

tajdidt laman n sen deg zerfan ilsasiyen n wemdan di ccherf akkw d wazal n 

bnadem di tugdut izerfan n tulawin d yergazen u berrhen belli qesden ad snernin 

aqeddem amgarwan u ad sbed'den tigwnatin timenyafin n tudert di tielli 

yettimghuren. 

Imi, timura yetteskin di ledjnas yedduklen lezment iman n sent ad myallent (ad 

mmawanent) i wakken ad demnent nitenti d-tuddsa n ledjnas yedduklen, di mkull 

timura leqder aheqqani izerfan n wemdan akkw tiella tilsasiyin. 

Imi afham amechruk n tiella d yizerfan agi degs Iqima tameqwrant i wakken ad 

uqment leqder tmura leqder i lahd n sent. 

Tajmait tamatawt 

Tberreh belli tiserriht agi tagraghlant izerfan n wemdan d anawad amechruk igher 

ssaramen imudan d yeghlanen akken ma Han i wakken akkw yemdanen d 



yaggain n temgarwa i glan (i ges an) dima tiserriht agi di Ibal n sen, ad skhedmen 
akkw Imedjhud n sen, s leqraya d ttrebga i wakkn ad senernin aqader n tiella d 
yizerfan agi u ad dennnen s ttawilat idd iteddun s laqel, (wa deffir wa) deg wennar 
aghelnaw d ugraghlan asmussen d usnefdes igraghlanen iheqqaniyen gar 
imezdaghen n ddulat taggalin s timmad n sent nagh gar yimezdaghen n tmizar i 
gellan ddaw Ihwekm n sent aghedman. 

Tamadda 1 : 

Imdanen, akken ma llan ttlalen d ilelliyen msawan di Ihwe.rma d yizerfan- ghur 
sen tamsakwit d laquel u yessefk ad-tili tegmatt gar asen. 

Tamadda 2: 

Kull yiwen ghur-s Iheqq ad ighellat tilella d yizerfan idd yeddan di tserriht agi bla 
tarayit idd yettasen si cchetia, d Nun, d Idjens d tutlait, d ddin d rray asiyasi nagh 
rray iden i gerzan lasl aghelnaw, tamgarwa, aila talalit nagh lihala n iden yehwa 
yas d argaz nagh d-tamettut. 

Rnu gher-s, ur ilaq ara ad-tili trayit yebnan ghef lihala tasiyasit, taghedmawt nagh 
tagraghlant n tmurt nagh n temnadt ideg yezdegh wemdan yehwa yas tella tmurt 
agi nagh temnadt agi d- talellit nagh ddaw lewkala, nagh ur tehkim ara deg yiman 
is nagh ur tekmil ara tielli ines. 

Tamadda 3: 

Kull amdan ghures Iheqq n tudert, tilelli d laman ghef timmad is. 

Tamadda 4: 

Ur ilaqar a ad yughal wemdan d akii nagh d aqeddach n wemdan iden. Tasakia d 
uzenzi n waklan ttuherrmen madi. 

Tamadda 5: 



Ur ilaqara ad yettusellet ghef umdan uaqeb nagh ssikis d- teghriwin 
yesnughbuyen, itekksen fell as sser. 

Tamadda 6: 

Ang'is yehwa yili wemdan, ghur s Iheqq ad yettwag leqder I timmadit is 
taghedmawt. 

Tamadda 7: 

Akkw indamen msawan zdat Iqanun u ghur sen Iheqq bla afraz i wakkn atn ihudd 
Iqanun - ghur sen irkwelli Iheqq I uhuddu, akken ma Han dedd tarayit ur nwufq ara 
tiserriht agi. 

Tamadda 8: 

Kull amdan ghur-s Iheqq ad ichetki I tnehkamin tighelnawin yettuk'ellfen I wakkn 
ad fkent Iheqq dedd tnehyafin ur nettqadar ara izerfan ilsasiyen is yettak udustur 
d Iqanun. 

Tamadda 9: 

Ula d yiwen ur yezmir ad yettwattef, nagh ad yettwahbes nagh ad yet twanfu s 
Idjur. 

Tamadda 10: 

Kull amdan ghur-s Iheqq ad-taddi tluft is zdat tnehkamt, ainani, bla tnehyaft i 
wakkn ad - tseyyi ma sehhant telzimin is d yizerfan is nagh ma d-tidett wayn - idd 
gren fell as deg wennar n laqubat. 

Tamadda 1 1 : 



1 . Kra n win yettutehmen s ssiya ad yettwahseb d imzekki alama 
yettusehheh s ladel ddenb idd gren fell as, ainani, zdat tnahkamt and'ara 
yettwadmen akkw wayn I glaqen I uhuddu ines. 

2. Ula d yiwen ur yettwahkam ara fell as ma yekh dem kra n ssiya 
yettuherrmen nagh ma iferret di kra iwudjben fell as ma yella di tallit ni ayn 
idd gren fell as ur ikhulfara Iqanun aghelnaw nagh agraghlan, yerna 
laquba ur d as-dd yettak ara ad - tagwar tin is i ghekkm Iqanun di tallit ideg 
tedra ssiya. 

Tamadda 12: 

Ur yezmir hedd ad yessekchem iman is s Idjur di tudert n wemdan, di twachult is; 
deg wekkham is, timuzniwin is nagh ad yessims Ihwerma-s d nnif is; kull amdan 
ghur-s Iheqq at ihudd Iqanun si tiytiwin yechban tigi. 

Tamadda 13: 

1 . Kull amdan ghur-s Iheqq ad yelhu s tielli u ad yekhtir tanezdught di tmurt 
is. 

2. Kull amdan ghur-s Iheqq ad yeffegh si yall tamurt ghas d - tamurt is u ma 
yehwa yas yezmer ad yughal ghur es. 

Tamadda 14: 

1 . Ma yella yettwahres wemdan s Idjur, ghur-s Iheqq ad yesdari iman is u ad 
ighellet lanaya n tmura iden. 

2. Amani ur d-as-dd tebbw ara ad ighellet Iheqq agi ma yella yekhdem ssiya 
ikhulfen Iqanun amechruk nagh ayn ur nwufq ara inawaden d yimenzayen 
n tmura yedduklen. 

Tamadda 15: 

1 . Kull amdan ghur-s Iheqq i tghelna is yehwan. 



2. Ur d-as yettwakkes i yiwen s Idjur la taghelna ines la Iheqq ubeddel n 
tghelna. 

Tamadda 16: 

1 . Mi geblegh weqchich nagh teqchicht, ghur sen Iheqq ad zewdjen i wakkn 
ad bnum tawachult bla ma yettuqegged Iheqq gi s cchetia, taghelna, nagh 
ddiyana msawan deg zerfen m'ara zewdjen, nad'ann zewdjen nagh m'ara 
yefsekh zzwadj. 

2. Ur yettili zzwady alamma s lebghi d umyeqbel ukmil n wergaz d- tmettut. 

3. Tawachult d-tagwejdit talemnnast n temgarwa, ghur-s Iheqq att thudd 
temgarwa d ddula. 

Tamadda 17: 

1 . Amdan yehwa yas wehd-es nagh d amezday ghur-s Iheqq ad yekseb alia. 

2. Yiwen ur yezmir ad yettuherrem seg waila-s. 

Tamadda 18: 

Kull amdan ghur-s Iheqq I tielli n tedmi, tamsakwit d ddiyana, Iheqq agi tetteski 
deg-s tielli ubeddel n ddiyana akkw d wayn is yettamen, wehd es nagh gar 
medden ainani nagh di sser, s uselmed s tegdimin, s wabad d umares n 
lemdaheb. 

Tamadda 19: 

Kull amdan ghur-s Iheqq n tielli di rray d Imenteq anda yetteski Iheqq ubeggen n 
rray bla ma yettuchebbwel u daghen tebbwi yas-dd ad inadi, ad yettef, u ad 
yefser di yall tamurt isallen d- tedmiwin s yall ttawil n wentaq. 

Tamadda 20: 

1 . Kull amdan ghur-s Iheqq i unejma akkw d- tdukia di tifrat. 



2. Yiwen ur yezmir ad yettuhettem i wakken ad yetteski di tdukla. 
Tamadda 21: 

1 . Kull amdan ghur-s Iheqq ad yetteski deg wselhuy n temsal n baiiek n tmurt 
is, ama netta s timmad is, nagii s win yekiitar d amtil is. 

2. Kull amdan ghur-s Iheqq amm netta am wiyad ad yettef amkan di Ihirfat n 
baiiek n tmurt is. 

3. Lirad umadan d nettat i d llsas n Ihiba n lehkwem n baiiek- yessefk add 
tban s tefrant zeddigen idg ara tteskin meddn irkwelli u ara yilin si Iweqt 
aar wayed di tugdut d sser nagh s ttawil iden it yechban ara idemnen tilellli 
n tefrant. 

Tamadda 22: 

Kull amdan yetteskin di temgarwa ghur-s Iheqq di laman amgarwan gqes den ad 
ikafi izerfan is isagrawen imgarwanen d yidelsanen imsefken i Ihwe.rma d usegmi 
alelli n timmadit is s tejmilt n Imedjhud aghelnaw d umyalli agraghlan s wayn ara 
yembwafaqen netta d nnidam d lerzaq n kull tamurt. 

Tamadda 23: 

1 . Kull amdan ghur-s Iheqq i ikheddim ara yekhtir akkn is yehwa s cchurut n 
ladel imsefrahen ar'at idemmen ghef ticchumert. 

2. Imdanen akken ma Nan ghur sen Iheqq bla tarayit i tjernanin yemsawan 
ghef ikheddimen yemsawen. 

3. Kra n win ikheddmen ghur-s Iheqq i tjernant taheqqit, timsefreht ar'as 
idemnen i netta d twachult is tudert iwufqen Ihwe.rma n wemdan ara 
yettuk'emmlen ma yebgha Ihal, s kra n ttawil iden uhuddu amgarwan. 

4. Kull amdan ghur-s Iheqq ad yessebded netta d wiyad tidukliwin 
ikheddamen nagh ad icharek di tdukla ara ihudden Imeslaha ines. 

Tamadda 24: 



Kull amdan ghur-s Iheqq i rraha d- tukksa n Ikhiq (d ugunfu) u ladgha di Ihedd 
iqebbel laqel n Iweqt ikheddim akkw di ttrih yettwakhelsen, si lewqt aar wayed. 

Tamadda 25: 

1 . Kull amdam ghur-s Iheqq i Imizan n tudert ar'at iqidden i ttmana n tsehiht 
is (n tezmert is), liser ines akkw d- twachult is, ladgha i isafarn n tuggit, 
llebsa, tanezdught, adawi timezgiwin (tijmilin) timgarwiyin ilaqen, ghur-s 
Iheqq i ttmana ma ur ikheddmara, ma yucien, ma yella d anaibu nagh d 
adjjal, nagh d awesran nagh kra n yimi ar d as ruhent ttawilat n tudert ma 
yekka-dd waya nnig tezmert is; 

2. Tiyemmatin d yigwerdan ghur sen Iheqq i tallalt (Imawna) d uhuddu 
ikhsusiyen. Akkw igwerdan ilulen di zzwadj nagh berra n zzwadj ghur sen 
Iheqq yemsawan di tuss.ra (ttmana) tamgarwant. 

Tamadda 26: 

1 . Kull amdan ghur-s Iheqq di leqraya ur nessefk ara fell as lekhlas ladgha 
leqraya tamenzut akkw d- telsasit. Leqraya tamenzut d- tamelzumt, 
leqraya tatiqnit d uselmed n Ihirfat yessefk ad ilin d imatawen, tabburt 
unekchum ghertlumdiwin tunnigin (alayen) yessefk ad-tili s ladel i meddn 
irkwelli ghef lehsab n wakken zewren. 

2. Ttrebga yessefk ad- tessiwed ghr usefti n timmadit d usedjhed n leqder 
izerfan n wemdan akkw d tiella tilsasiyin, tebbwi-dd ad- twessi ghef 
usefhem d umsameh d lemhibba gar tmura akken ma llant d yimudan d 
ddiyanat i tuttfa n lehna. 

3. Imawlan ghur sen Iheqq d imezwura ad khtiren ssenf n ttrebga ara fken i 
warraw n sen. 

Tamadda 27: 



1 . Kull amdan ghur-s Iheqq ad yetteski ma yebgha di tmeddurt tadelsant n 
tmurt is, ad yestummen i Ifenn (tazuri) akkw d tegmi n tussna d wayen idd 
ttaken n Ifaida. 

2. Kull amdan ghur-s Iheqq uhuddu n Ifaida ines tanamkawt akkw d- 
tmaddawt idd yekkan seg wayn idd yesnulfa di tussna, di tmedyazt 
(tasekia) nagh di Ifenn. 

Tamadda 28: 

Kull amdan ghur-s Iheqq deg wennar amgarwan nagh deg wennar agraghlan i 
wakken ad yili nnidam yechban izerfan akkw tiella idd yeddan di tserriht agi Ifaida 
d unawad n sen. 

Tamadda 29: 

1. Amdan ghur-s Iwadjeb i wegdud idg i gemken ala deg-s kan, unerni ukmil 
n timmadit is. 

2. Deg wmares izerfan is d ughellet n tiella ines, kull yiwen ur ikennu ala 
ddaw leqyud i gersem Iqanun wehd es i wakken ad yedmen asmussen d 
uqader izerfan d tiella n Ighir is u daghen i wakken tisutriwin tighedmawin 
n wedyaz d nnidam n baiiek d liser amataw dit emgarwa tagdudant 
(tadimuqratit). 

3. Izerfan akkw d- tiella yagi, is yehwan yili, ur zmirn ara ad ttumarsen dedd 
inawaden d yimenzayen, n tmura yedduklen. 

Tamadda 30: 

Ur telli tmadda di tserrhit agi i gzemren ad-tettwafhem d-tikchi n Iheqq i ddulla, 
nagh i wegdud nagh i wemdan i wakkn ad khedmen kra nagh ad marsen igi i 
gqesden ahuddu izerfan akkw d-tlella idd yeddan deg-s.